Klagoinlägg.
Det är jobbigt att bli vuxen och inse hur blåsta alla vuxna egentligen är. Då man var liten såg man alltid upp till alla vuxna och tyckte dom var så bra, men då man själv är där så är det inte så jävla roligt. Då inser man att alla vuxna inte är så jävla kloka och "vuxna" som man trodde.
Erat liv går som på räls och vi är träden som ni åker förbi. Stanna upp, tänk efter, vad är det viktigaste i livet egentligen? Är det att ha mycket pengar, dyra fina saker, många bilar, dyra kläder, ett rent hem osv? Eller är det familjen som går före allt annat? Jag skiter i om vi knappt klarar oss varje månad. Huvudsaken är att vi har tak över huvudet, mat på bordet och kläder så vi klarar oss. Att umgås med min familj och mina vänner är det ABSOLUT viktigaste i mitt liv. Så jag försöker så ofta jag kan hälsa på mina nära och kära. Men det är inte kul att det alltid är jag som ska göra det heller. Det är som att det bara är jag som tänker som jag gör.
Äh, att jag ens orkar bry mig om ingen annan gör det.
Det här blev ett tröttsamt inlägg men ibland måste det få bli så också.
Erat liv går som på räls och vi är träden som ni åker förbi. Stanna upp, tänk efter, vad är det viktigaste i livet egentligen? Är det att ha mycket pengar, dyra fina saker, många bilar, dyra kläder, ett rent hem osv? Eller är det familjen som går före allt annat? Jag skiter i om vi knappt klarar oss varje månad. Huvudsaken är att vi har tak över huvudet, mat på bordet och kläder så vi klarar oss. Att umgås med min familj och mina vänner är det ABSOLUT viktigaste i mitt liv. Så jag försöker så ofta jag kan hälsa på mina nära och kära. Men det är inte kul att det alltid är jag som ska göra det heller. Det är som att det bara är jag som tänker som jag gör.
Äh, att jag ens orkar bry mig om ingen annan gör det.
Det här blev ett tröttsamt inlägg men ibland måste det få bli så också.
Kommentarer
Trackback
