Alvin 9 månader <3

Idag blev det uppstigning klockan åtta. Då tog jag mig den dagliga morgonpromenaden. Då jag kom hem hade K och Alvin precis ätit frukost/mellanmål. Då Alvin sov mellan kvart i tio och kvart över elva passade jag och K på att titta på ett avsnitt av Dexter, spännande serie det där. Vi tvättade även mellan 10 och 13. Det blev bara tre halvfulla maskiner så det var skönt.

Då Alvin vaknat så fick han lunch och vi åt lite vi med. Sedan lekte vi en massa. Som vanligt! :D Alvin är precis överallt nu. Det skulle inte förvåna mig om det var så att han gick om bara nån månad. Han går längs möbler redan. Kan nån stanna tiden för nån sekund iaf? DET GÅR FÖR FORT NU!

Efter att Alvin fått sitt mellanmål runt halv två så tog vi oss en promenad in till stan. Alvin sov hela vägen in till stan, cirka en och en halv timma. Påvägen in hälsade vi på Morbror Robin en sväng på Statoil. Väl inne i stan var vi på jakt efter halksockar eftersom att vår Lilleman ställer sig upp mot precis ALLT, så vill vi undvika att han halkar i onödan. Han har gjort det några gånger då man inte riktigt hängt med och han blir så ledsen... Men det är livets gång. Det går inte att skydda de små mot allt, även om man vill.

Vi fick iaf tag på 6 par strumpor, så nu blir det halkfritt här hemma! Nu får han ställa sig precis vart han vill, han halkar iaf inte :)

Vi har även varit in på Sagolika Ting ett antal gånger de senaste månaderna och varje gång vi varit in så har Alvin alltid blivit lika förtjust i en boll med olika färger på. Så denna gång fick han den av oss. Han blir helt lyrisk då han leker med den. Det är så underbart att se! Vi har tvekat lite varje gång vi varit där för den kostade lite kan jag säga. Men om den nu gör honom så glad så är det värt allt! :D

Vi kom hem strax innan sju och gav lilleman kvällsfika, badade honom, borstade tänderna och sedan somnade han, runt halv åtta. Han är ju för underbar!

Nu ska jag leta låtar till min Ipod och sedan ska jag och K se ett avsnitt av Dexter innan vi ska gå till sängs.


Igår var det vår dag äskling, 7 Juli. 6 år och 2 månader tillsammans, underbart!




Idag blir du 9 månader min älskade Per Alvin Emanuel Nilsson. Du kan så mycket redan. Du är så bra. Trots din tuffa start i livet och allt du gått igenom så ler du hela dagarna och verkligen älskar livet. Du får mina mörka stunder att lysa. Det var du som fick mig att kämpa då du var som dåligast, även om det var du som mådde som sämst.  Att veta att det var dig jag höll humöret uppe för gav mig en gnutta av hopp, hopp om att allt skulle bli bra. Hade du inte klarat dig vet jag inte vad jag hade tagit mig till. Efter att du förlösts med urakutsnitt trodde vi inte att det kunde bli värre. Men man ska nog aldrig säga att det inte kan bli värre. För det var som om någon stack kniven i hjärtat på mig då dom berättade att du hade ett hjärtfel. Tårarna rann. Jag fick hjärklappning. Jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Jag visste inte hur det skulle bli. Om du skulle överleva. Jag visste ingenting, förutom att du var min, min ängel. Det vackraste jag sett. Jag är så otroligt tacksam över varje dag jag får med dig. Jag njuter till fullo av varje dag. Jag har verkligen förändrats som person sedan du kom till världen. Det finns inte lika många måsten. Jag har insett hur snabbt det kan gå. Från att finnas till att inte finnas. Alla måsten om att hålla hemmet i skick, pengar , alla saker man bara MÅSTE ha osv. Det är oviktigt nu. Du är det som är viktigast för mig. DU och min familj. Alla mina vänner. Jag har ett helt annat perspektiv på livet nu än innan jag fick dig. Jag lever verkligen för nuet. Jag ägnar hellre all min tid åt att umgås med de jag tycker om och älskar än att hitta det perfekta hemmet, de perfekta kläderna, helt enkelt allt som egentligen inte har någon betydelse. Det finns inget perfekt. Ting gör oss inte gladare. Kärlek, umgänge med dom vi älskar, det gör oss till bättre människor. 


Så skit i alla måsten och umgås med dom ni älskar innan det är försent! Rätt var det är kommer den där dagen då du ska säga eller göra just det där lilla extra och då är det redan försent. Berätta för de du älskar varje dag att dom betyder något. Umgås så mycket du bara kan med dina nära och kära. Ta vara på dagarna! Dom kommer inte igen...


Vi kan spendera HELA livet åt att hitta det där perfekta. Men vi vill alltid ha mer. Så varför inte njuta av dagarna och inse att det aldrig kommer att bli så. Vi kommer alltid att vilja ha mer. Vi människor är giriga jävlar, så är det bara. Vissa mer än andra.


Så tack, tack mitt älskade barn, för att du kom och "räddade" mig från alla måsten, all perfektion jag ville uppnå. Tack för att du fick mig att inse att det finns annat som är viktigare. Jag ska försöka lära dig allt jag kan, även det du lärt mig.

Jag älskar dig!



Kommentarer
Postat av: frida - ensamstående mamma :)

gud vilket fint inlägg :)

2009-07-10 @ 11:04:34
URL: http://freyasmamma.blogg.se/
Postat av: frida

6år och2mån, de är såååå galet länge! :)

2009-07-10 @ 23:20:04
URL: http://freyasmamma.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0