100123

Alvin sov ändå till halv två. Trött kille. Kristian klev upp kring 14. Han var så glad och pigg då han vaknade och tackade mig tusen gånger om :)

Jag och Alvin var precis påväg ut då Kristian klev upp, så vi gick ut och Kristian gjorde sig färdig. Vi gick en liten promenad, slängde soporna och sopade av bilen. Då vi kom in ringde pappa/morfar och vi bestämde att vi skulle åka dit och träffa dom. Så vi åkte först förbi ÖB och sedan vidare till Ersmark. Det blev mycket bus och god mat.

Vi åkte hem kring halv åtta. Alvin somnade förstås i bilen men vaknade då vi skulle bära upp honom till lägenheten. Men Kristian la honom bara i sängen och sedan lång han där och snuttade på sina öron och myste på själv. Vi var in några gånger för att se om han somnat, men han låg säkert en 20 minuter och bara myste, helt tyst.

Kristian och jag såg klart på Robinson (första gången vi såg det...) och nu är min älskling och hälsar på bror min på Statoil. Brorsan hade tråkigt så då åkte Kristian dit och höll honom sällskap en stund :)

Han skulle komma hem på en stund. Jag sitter och ser Boggie night(s).


På måndag ska vi till hjärtdoktorn och kolla Alvins hjärta. Jag har lite ont i magen, men han verkar pigg och glad så jag hoppas på att det inte är något fel. Men sist då det hade växt tillbaka, så märktes det inte heller på honom... Mitt lilla hjärta... Jag har inte tänkt på att han har kvar sitt hjärtfel, han är ju bara Alvin. Min fina pojke. Men egentligen är han inte riktig hel än.Men han är ju så perfekt? Det borde väl synas om han är trasig?

Jag vet att jag svamlar, men jag måste få skriva det som dyker upp i mitt huvud. Jag tycker vi har haft nog med motgångar.








Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0